NIX – fungerar det?

När säljare ringer till de som har NIX blir jag besviken, då det kan hända att den som svarar har glömt samtalet, en vecka senare.

Säljaren genomdriver ett abonnemang genom att säga att varor först kommer hem, för påseende!?  Fattar inte vad det betyder.

Ska personen, som för det första har NIX på telefonen för att slippa sådana här olycksaligheter stirra på påsar med till exempel kosttillskott, för att sedan göra sig omaket att ringa företaget, köpa portopåse, skriva returadress och packa och posta?

Kosttillskott är inte ofarligt. Har säljaren även kontaktat den ofrivillige kundens läkare och kollat om pillren går bra ihop, med eventuell medicinering?

Såg ni på Plus i veckan? De har flyttat till SVT2 och är nu 30 minuter långt. Där fanns det fler med NIX, som blivit överkörda av säljare.

Det verkar vara något som inte funkar. Om någon är dement då, ska den personen tvingas ha hemligt nummer? Eftersom det inte finns på KARTAN!!! att hon eller han kommer ihåg att skrika NIX och sedan slänga på luren. Som anhörig känner jag mig uppgiven och ledsen.

Nu är pillren postade till returadress och jag ber till högre makter, att detta nu tar slut.

Här ringer också säljare, hem till Spanien.

Vi har ADSL och nummer till hemtelefon, ingår. Konstigt nog störs jag inte av säljsamtalen. De har ändå så bråttom att lägga på, när en inte pratar tillbaka på flytande spanska.
Ha en bra helg, alla! ❤️🌴☀️

Var är min co-driver? 

Nyss var Maria här och vi drog iväg med Plåtis, på några ärenden. Hon uppmanade mig att backa mera och ännu lite till, när det nu var läge för det. (Men hur lätt är det, utan back-kamera…). Så tyckte hon även att jag kunde ta ut svängarna lite, istället för att komma in för snävt och riskera att köra sönder fälgarna 😆

I dag var det dags igen, att lufta bilen och jag tänkte verkligen, på de goda råden! 😊

När Marias visit var över var jag inte sämre än att jag gjorde sällskap upp, till Umeå ✈️ 

Väl där passade jag på att mysa med vännerna Lotta & Fredrik! De bjöd på vansinnigt god middag, med älgstek! Såå gott! 😋

  Nästa dag fortsatte jag med tåg till barnbarnen, i Jämtland. Jag fick även med mig väldigt uppskattade presenter till tjejerna! 🛍🎁 En mjuk Barba Mama och en cool Lava-lampa! Min svärson fick barndomsminnen av lampan 🙂 och Chloe ville ringa på FaceTime och tacka Lotta. ”Jag gillar Lotta. Hon är mycket snäll.” 😍


💙💛Sverige-inspirerat💛💙


Heike som är tyska men bor i Spanien, är väldigt förtjust i Sverige och det svenska språket. Hon lär sig en hel del, bland annat på La Marina Camping, där hon jobbar ibland. Annars är hon väl mest känd för sin firma; SunStar Rent a Car. 🚙

På måndag fyller hon år, minsann och då ska hon uppvaktas med lite småplock á la Sverige!

💙💛💙💛💙

Snart får jag se mer, av dessa vyer:

Söder om Masa hotel, längs med promenaden.

Curva de Palangre

Trevlig helg!

Så härligt det är, med kompishäng!

Ett slut börjar skönjas, på långa vintermånaden januari. Att det inte heller är så värst kallt, gillar jag också.

Igår morse tog jag buss/tåg/tåg/buss, till Arlanda. Den resan visar inte reseplaneraren som förslag, längre. Men det är bara att dela upp resorna och prisvärt är det. Pendel till Märsta och därifrån buss 583, till ARN.

Jag skulle möta upp Maria som efter landning, direkt gick vilse. Men så rundade hon ett hörn vid någon lekplats och se, då syntes skylten mot Terminal 4.

MoS i Solna fick ett besök.

I kvällningen i Kungsängen fixade jag middag, med god majskyckling. 

I dag är det några ärenden att uträtta, Plåtis ska ut och luftas och i morgon flyger vi till Umeå. 👍🏼☺️

Hasta luego!

Härligt med förväntan

Tidig morgon, tänder ljus och tänker på julen, som komma skall. 🎄🚂🎅  Det verkar som att min bättre hälft får lite ledigt. Då ska vi ha jul i Jämtland. Jag har bokat hotell i fall risken att frysa halvt ihjäl infinner sig, i vår husbil.

Jag bläddrade nu i en av de kataloger vi burit hem, efter alla span efter en större bil. Nästa bil ska ha plats för mycket förvaring, även klädskåp med stång.

På span, för en månad sedan:

Att inte ha extra bädd ovanför stolarna, ser jäkligt bra ut:

Bläddrar i en katalog från skoklosters. Härligt att det inte är någon bädd, ovanför stolarna. Undrar vad andra hands värdet blir…

Autohallen i Kungsängen har en stor Eura, att beskåda. Den måste vi titta på, igen. Fanns det skåp och utrymmen, det är frågan!

Sist från en bodega på C/ Apolo, i Torrevieja. Apolo som uttalas med L … Det är två LL som blir J 🙂

Även kul att kolla på flaskor.☠️☠️

Vardag, igen

När jag är med barnbarnen försvinner datum och namn, på dagar. Men nu är näsan vänd mot hemgång och jag har bara att hoppas att det hinns med en träff till, innan jul.


Förstår inte varför mina närmsta grannar INTE är dotter-familjen!

Jag hann med att hänga med mor och bror, också. Adventsfika blev pizza! Är man sugen, så är man 😉😋

Kollade i fotoalbum jos mamma och lämpligt nog är skelögda jag i mina bästa år, i färd med att peka ut ett adventsljus. 🕯


Adventspresenter delades ut till mor och bror och det var från småtjejerna! Valor choklad och en härlig hudkräm, från Spanien. Det var inte länge sedan de var där, småtjejerna! 🙂

Oj, så grått och trist det känns just nu. Måste ringa Maria så jag får upp humöret, lite. Ibland är en kaffe med bästa kompisen den bästa terapin…Ska se om hon sätter på pannan uppe i Umeå så gör jag samma lika, i Kungsängen. 😃☕️☕️

Mitt tåg var rejält försenat, idag. En familj från ett krigshärjat land var placerade i samma vagn, som jag. De missade ett anslutningståg och blev rådvilla.

Jag erbjöd att guida på T- Centralen och vi lyckades spåra upp både resebyrå och rätt plattform, till en ny resa. 👍🏽👍🏽 En fikapåse såg jag också till att lämna, för de hade två timmar till nästa avgång. Det känns bra att göra en god gärning och jag är glad att jag tog mig tid.

Ha det gott! ❤️❤️❤️

On the rails, again 

Nu tuffas det fram, i gammalt SJ tåg. ”Neej, ingen wi-fi!” utropar den yngre generationen, ombord. Följt av ”jag orkar inte det här”…🚂 😄 🚂 🚂 😁 🚂 😃

Det är äntligen dags för barmbarnsmys i Jämtland. Det är fem långsamma veckor, sedan sist och det känns väldigt drygt. Synd bara, att inte morfar är med. Han ringer varje kväll. I går var det bara 4 grader, inför natten. Det blir mörkt vid 16-tiden. I Libanon är rökning ett accelerande problem. Kvinnor röker mer än tidigare och vattenpipor bolmas det på. Slut rapport.

🌙 ✨🌟💫 ⭐️ ✨ 🌙

Nu ska jag dela en bild. Det är reklam jag gjort för Lucia-firandet på butik Caridad/Fynderiet i Gallerian, Torrevieja. Caridad som jobbar med välgörenhet, har även lördagsöppet, numer.


Second hand-butiken öppnar kl 11 och Lucia kommer kl 12, den 10/12. Glögg & Pepparkakor, Skinklotteri och ett ”vinst varje gång”-lotteri.

Ha en trevlig Adventshelg! 🕯🌟

Skummande vågor

Jag har fullt upp att njuta av allt som finns! De höga vågorna som skummar vitt och vilt. Det är så underbart att se på havet. 🌊💦

Några mindre vågor, här.

Även massage relajado och ansiktsbehandling i mitt casa, får jag gotta mig, med. Det är en massage- och hudvårdsutbildad, spansktalande Jessica (inte Jesica)😊 som gör hembesök. 👍🏽👍🏽👍🏽

Självklart har jag hunnit med Jesica hår stylist, ännu en gång. ☺️ Om en är här i två veckor kan jag gå två gånger, till frissan – Peluquería! Det var dagd att klippa en hel del, av långhåret. Det känns lite konstigt nu men det växer väl ut, så småningom. 💁


Middag med härligt folk som också hittat sitt casa, i solen🌞 Vi åt paella mm, med Lena och co. på Café Bar Bulacan. Grillad kyckling rekommenderas också. Mycket gott!


Jag ringde y hablé español och förbokade ett bord samt förvarnade, att vi ville äta paella. Den tar 40 minuter att tillaga så det kan vara fiffigt att säga till, om den. 🍽🍴🍷🍷

Åsas medicinska fotvård är ett måste! Vem vill inte ha nya fötter 😉 Alltid så trevligt, där❣️ 👣❤️👣


Jag passade även på att köpa strumpor och lypsyl. Tåsockar har jag aldrig haft förrän nu och det fick bli i rosa färg, förstås.

Bara  två dagar kvar, nu. 💛🇪🇸❤️

Den första november 2016

En ny månad och under november-bilden i Torreviejas kalender står det:

Passion for everyday ❤

novDenna vecka blir det att packa väskan och räkna ner, tills soliga dagar. Hoppas i alla fall på sol.

Först vill jag ha hem maken. Han ska ju också ha ett par lediga veckor. Just nu är det inte så kul norrut, i mellanöstern. Skärpta och hotfulla lägen. Så jäkla trist. Jag blir orolig, förstås. Men han säger att det inte är som när han var i Afghanistan…Okey, får väl lita på det, då.

Ha en fortsatt bra vecka!

Från en barndoms värld

När jag var sju år och började i skolan stod det ett filmteam från SVT i klassrummet. Tre stycken var de, allt som oftast. Klassfröken Inga-Britt stod där, också. Det var fler lärare före henne som fått denna fråga om att dokumenteras, med sin skolklass. De hade svarat nej, förstås.

jordbro-klassbild

Under en föreläsning om Rainers filmarbete nyligt kunde en höra lite mer, om det där. Bästa Inga-Britt hade fått ett samtal från rektor. Någon från SVT ville ha kontakt. Precis då var Inga-Britt hemma med sjuka barn och det fanns risk att hon inte kunde gå till sitt jobb, precis när klassen skulle ha upprop. Även hade hon haft en liten diskussion med maken och ville att han istället skulle vara den som var hemma, med sjuka barn. Så, lite uttråkad av läget som var, undrade hon vad de kunde vilja henne?  SVT var välkommen att ta kontakt.

Dokumentärregissören Rainer Hartleb, var the leader. Det var han som ställde olika frågor till oss etta-klassare. Han ville dokumentera och visa livet, från barnens perspektiv. Vi var barn från olika hörn av världen som nu skulle växa upp i denna moderna förort, som i sin tur nyss växt upp. Det filmades utanför klassrummet och på rasterna och när vi lekte med kompisar på fritiden, hemma hos våra föräldrar och syskon. Han fick även intervjua föräldrar. När det skulle det filmas på fritiden berättade jag gärna det för lek-kamraten Lotta, som gick i en annan klass. Märkte att hon gillade detta äventyr och för mig det kändes lite lättsammare, om vi var flera. (Syrrorna sprang, ju!)

jordbro-malning

Åter till föreläsningen i förra veckan. Vi fick frågor, från podiet. Varför ställde vi upp, ”in the first place”? Vad hände i klassrummet och vad sades senare, när det kom på TV? Tja, vad ska en svara…Det var ingen som frågade om jag ville ha en filmkamera efter mig. En kanske vande sig. Jag trodde nog bara att det skulle vara, på detta viset. Men så fick ju vår klass göra lite extra utflykter. Till exempel åka med helikopter eller leka med stjärnan Gösta Ekman, i inspelningsstudios. Minns den röda sammetssoffan från TV-programmet ”Halv sju”. Jag tror nog att vi fick provsitta.

Tre år senare var det Norrlandsflytt som gällde, för vår familj. Mor ville flytta hem. Den flytt de genomfört tidigare, kan inte ha varit rolig. Att ofrivilligt lämna där man vill bo, för att det inte finns möjlighet till försörjning. Fattigt var det nog. Men ”att bo i Stockholm, det måste ju vara som ett straff”.

Mina egna barns farmor kom sedan att berätta om förnedrande tillvaro, när hon var en ung förälder. Pengar räckte inte, till det som skulle betalas. Mat köptes på krita. Socialen skulle in i huset och räkna det manglade linnet i skåpet. De droppade spydiga kommentarer. Fy för den lede.

Min egna flytt norrut var en hemsk, hemsk händelse. Mina syskon och jag hade förstås varit där tidigare, på flera skol-lov. Hos morfar i Höglunda. Pappa fick stanna bilen flera gånger under den där resan, jag kräktes och kräktes tills det bara var galla kvar. Jag tänkte på skolan som jag gick, i och klasskamraterna. Jag ville fortsätta med den nya läraren som klassen skulle få, till mellanstadiet. Hon verkade vara en intressant person och ja, varför skulle man vilja flytta. Näe, flytten var allt annat än en hit, det kan jag säga.

Filmteamet kom norrut till oss den sommaren vi hade flyttat. Förorten var ett minne, blott och vi var i sommarstugan.

Nu gör jag skriv-paus från denna upplevelse! Det kan komma mera, en annan dag. 🙂 Här skriver Mona, vill dela hennes fartfyllda blogg! 

I morgon är det Nationaldag i SPANIEN! Hoppas det blir ett trevligt firande för alla som är där ❤

spanien-12-10

 

 

Så börjar det om

Vi har tagit oss hem till hösten och nu är det bara att längta och planera tills det blir läge för nästa stund, i värmande sol. För så är det. En hinner inte lämna Costa Blanca förrän det räknas på fingrarna, till nästa gång.

Här en badbild och lilla promenadvägen grön och skön, från oss till en av badstränderna.


Här en lya till salu och den som flyttar in där, har ännu närmre till badstranden. 115 000€.

Dessa tjejer på bild här nere framkallar förstås stooor längtan💕 Snart ses vi igen 😀 De är så härliga och gillar verkligen att resa 🛩 Babyn ljublar av lycka, högt uppe i skyn, lika som när hon får åka bil. Då sjungs det, högt.


💚💛💜💚💛💜💚

Vi hörs & störs!